Hårt att vara student

Så har förutsättningarna förändrats

Studiestödet släpar efter Så mycket fick vi i studielån 1995: 62 652 kronor om året (inklusive studiebidrag). 2005: 69 160 kronor om året Ökning: 10,4 procent (6 508 kronor) Så mycket kostade en genomsnittsetta 1995: 2 360 kronor/månad (29 520 kr/år) 2005: 3 022 kronor/månad (36 264 kr/år) Ökning: 28,1 procent (6 944 kronor) Så mycket kostade ett SL-kort 1995: 355 kronor/månad (4 260 kr/år) 2005: 600 kr/månad (7 200 kr/år) Ökning: 69 procent (2 940 kronor) Så mycket tjänade riksdagsledamöterna 1995: 318 000 kronor/år 2005: 556 800 kronor/år Ökning: 74,8 procent (238 000 kronor) Källor: SCB CSN Riksdagen SL Färre får behörighet Andelen behöriga till nationella program efter nian har från 1998 sjunkit från 91,4 procent till 89,2 procent 2005. Andelen 20-åringar som är behöriga till högskola efter gymnasiet har också sjunkit. Från 69 procent 1997 till 64 procent 2005. Hösten 2004 blev IV det näst största programmet i Sverige efter samhällsprogrammet. 20 507 elever började då första året. Det är 15 procent av alla elever i årskurs ett. Ser man tio år bakåt i tiden har andelen som går IV ökat från 11 till 15 procent. Andelen elever som går direkt från grundskolan till Individuella programmet har ökat från 5,6 procent 1997 till 10,4 procent 2004. Av de som börjar på IV går bara 20 procent av eleverna ut gymnasiet med högskolekompetens. Källa: Skolverket Största årskullen De som går i nian i dag är del i den största årskullen på länge. 127 000 elever går i nian just nu. När de började första klass i grundskolan år 1997 var antalet lärare per elev som allra lägst. Det gick 7,5 lärartjänster på 100 elever. I dag är det 8,0. Källa: Skolverket Studenter under existensminimum Med en lägenhet på 20 m² som kostar 3 022 kronor i månaden får du 400 kr i bostadsbidrag, om du tar fullt studielån men inte jobbar extra. Efter att hyran är betald har du 3 141,33 kronor kvar till telefonräkningar, mat, kläder och kurslitteratur mm. Skattemyndighetens beräkning av existensminimum är 4 204 kronor i månaden för en ensamstående efter att bostadskostnaderna är betalda. Siffrorna i exemplet är utslagna på ett år Studiemedel/år: 69 160 kr Bostadsbidrag/år: 4 800 kr Hyra/år: 36 264 kronor

   De flesta som går ut nian är behöriga att söka till gymnasieskolans nationella program, men andelen som inte är behöriga ökar.
  1998 infördes behörighetsreglerna: betyget ska vara godkänt i matematik, svenska och engelska.
  2004 var 9 av 10 behöriga, men i vissa kommuner, som i Malmö och Lindesberg var det bara 8 av 10. På en del skolor är mer än hälften av eleverna inte godkända.
  Det här är ett problem.
  – Vi vill inte konkurrera med låglöneländer med billig arbetskraft. Vi vill konkurrera med högutbildad arbetskraft. Därför är målet att alla ska gå i gymnasiet, säger skolminister Ibrahim Baylan.
  
  ”Tufft”
  Med de nya kraven blev det framför allt svårare för elever som inte har svenska som förstaspråk att komma in på gymnasiet. Det individuella programmet (IV) blir större och större. På IV hamnar man om man inte har behörighet.
  – På Östermalm är det 1 procent som inte är behöriga, i Rinkeby är det 40 procent. Men det är inte riktigt realistiskt att de som kommer hit som 13-åringar och går två år i svensk grundskola får behörighet direkt. Jag kom till Sverige när jag var 9 och gick i svensk skola i 5 år och det var tufft, säger Ibrahim Baylan som är född i Turkiet.
  
  ”Ytligare kunskaper”
  Också behörigheten till högskolan har sjunkit. I dag är bara två tredjedelar av de som går ut gymnasiet behöriga till högskolan.
  En orsak kan vara att fler väljer lätta kurser i gymnasiet för att få bra betyg. Det nya betygssystemet som infördes 1997 ger eleverna betyg efter varje delkurs vilket innebär att betyget för kurser man läser i första årskursen också står med i slutbetyget.
  – Det gör att betygsstressen ökar, säger Sven Sundin på Skolverket. Vi ser en trend att allt fler väljer lätta kurser och hoppar över fördjupningskurserna, det gör att de får ytligare kunskaper.
  
  Studiebidraget allt mindre
  Trots detta söker fler och fler in på högskolan. Arbetsmarknaden för unga är idag mindre än för 10-15 år sedan och många unga väljer att plugga när de inte får något jobb. Men ekonomin för unga studenter är knapp.
  Studiebidraget har inte hängt med i svängarna.
  På 10 år har studiestödet ökat med 6 508 kronor per år. På samma tid har genomsnittshyran för en etta ökat med 6 944 kronor per år och ett busskort i Stockholm kostar nästan dubbelt så mycket i dag.
  Med en hyra på mer än 2 000 kronor i månaden lever dagens studenter som tar fullt studielån under existensminimum om man ska gå efter Skatteverkets beräkningar.